Två bilder på Jan Rapp, den ena är ett porträtt på Jan Rapp och den andra bilden föreställer Jan framför en biogas tank som det står "Här gör vi Biogas"

Jan Rapp: Alla länder har mycket att vinna på att göra fossilfri energi av sitt avfall

2023-11-23

Överläkare Jan Rapp arbetar till vardags som gynekolog på IVF Stockholm men utöver detta är han mannen bakom ett stort matsvinnsprojekt i Region Stockholm, som medförde att matsvinnet från Stockholms stora sjukhus omvandlades till biogas. Idag är nästan alla sjukhus i Stockholm engagerade och tillsammans samlar man in 600 ton matavfall per år. Biogasen som utvinns ur det räcker till för att en SL-buss ska kunna köra en sträcka motsvarande ett varv runt jorden. Vi har intervjuat Jan om varför han gasar på utvecklingen. 

Varför tycker du att biogas är så bra för klimatet?
−Biogas är klimatneutralt eftersom koldioxiden det ger upphov till ingår i det balanserade kretsloppet mellan djur, växter, hav och land. Till skillnad från koldioxiden som bildas när man eldar med fossila bränslen som olja, diesel, bensin, kol eller naturgas.

Du har grundat Biogasakademin för att öka kunskapen om biogas. Varför just biogas?
−Biogasakademin arbetar för att öka kunskapen om biogas då den kan spela en mycket stor roll i kampen mot klimatproblemet. Genom den kunskap som finns i Sverige och svenska kommuner kan alla städer, regioner och länder i världen snabbt bygga ett fossilfritt, smart, flexibelt och pålitligt energisystem. Och vi pratar närtid. Ett exempel på det är Danmark som år 2015 hade 1% biogas i det nationella distributionsnätet för gas. Idag, bara åtta år senare är andelen 40%.

Vad har vi att vinna på att använda mer biogas?
−Alla länder har mycket att vinna på att göra fossilfri energi av sitt avfall. Det ger bland annat ett säkrare energisystem eftersom alla länder har avfall, så kan alla tillverka biogas. Det ger en tryggare tillgång på energi oberoende av omvärldsfaktorer som politik och ekonomi. Och dessutom ger det också en bättre ekonomi eftersom man tjänar pengar på att tillverka eget bränsle. Ett exempel är Västerås biogasdrivna bussar som medför att Svealandtrafiken slipper importera diesel för 50 miljoner varje år. Miljoner som skapar jobb i Västmanland, i stället för att betala för rysk eller norsk oljeimport.

Berätta om det matsvinnsprojekt som du drev igenom på sjukhusen i Stockholm?
−Mellan år 2010–2011 införde jag en modell för utsortering av matavfall på alla vårdavdelningar på Danderyds Sjukhus. Efter det arbetade jag för att ett 100%-igt sorteringskrav skulle skrivas in i Stockholms Läns Landstings (numera "Region Stockholm") miljöprogram. Under de följande åren var jag med och införde samma modell (en modell som inte använder något engångsmaterial) på alla sjukhus i Stockholms län, inklusive Capio St Görans sjukhus. Första året gav sorteringen 650 ton matavfall. Eftersom man nu plötsligt kunde se hur mycket matavfall som slängdes ökade intresset för att minska matsvinnet. Det blev lätt att väga avfallet vilket i sin tur gjorde det enkelt att ta reda på vilka åtgärder, menyförändringar, serveringssätt, m.m. som gav bäst resultat.

Andra året med sortering minskade Karolinska Sjukhuset i Huddinge sitt matsvinn med 50 ton. Sammantaget innebar modellen; en bättre arbetsmiljö för alla inblandade, en ökad motivation att sortera eftersom vi utbildade i klimat- och miljönyttan med det nya systemet och sist men inte minst, betydligt lägre kostnader för sjukhusen, både för engångsmaterial, avfallshantering och i förlängningen, minskade inköp av livsmedel. (50 ton. Det blir hundralappar det!) Och, biogasen från sjukhusen räcker för att driva drygt 100 biogasbilar helt klimatneutralt, på bränsle tillverkat i Stockholm.

Om du fick bestämma, vad anser du bör ske härnäst som accelererar omställningen?
−EU inför obligatorisk matavfallssortering i alla medlemsländer från 2024. Sverige, svenska kommuner, hotell, restauranger och hushåll ligger långt före med utrullningen av insamlingssystem men vi kan bli mycket bättre på att sortera. Och då tillverka mer biogas. På internationell nivå driver EU på genom miljardstöd för ökad biogasproduktion. Sverige är nog bäst förberett av alla länder i världen för att öka biogasproduktionen från avfall, men nu är det upp till bevis. EU vill öka produktionen tio gånger till 2030 och då behöver vi i Sverige göra som Danmark och Italien: presentera tydliga, nationella planer där man analyserar avfallsströmmar från jordbruk och andra industrigrenar och bestämmer var biogasanläggningarna bäst ska byggas. Och se till att de byggs. Nu. Som exempel kan nämnas: Gödseln från Arlas mjölkgårdar i Sverige kan ge biogas motsvarande 54 miljoner liter diesel/år. Detta är grön energi som bara ligger och väntar på att komma till nytta i omställningen. (Arlas egna lastbilar använder 17 miljoner liter bränsle/år). 

Fakta om biogas - Vad är biogas? Biogas är fossilfri energi som är ännu smartare än sol- och vindkraft. Biogas är som enorma, klimatsmarta batterier tillgängliga i alla länder. Biogas bildas till exempel när sånt vi kan äta kommer i kontakt med bakterier. Biogas innehåller metan vilket gör att gasen brinner om man tänder eld på den. I ett storskaligt perspektiv betyder det att om man samlar in rester från kök, från mejerier, från godisfabriker, bryggerier, gödsel och växtrester från lantbruk, etc., så kan man från det tillverka en gas som fungerar som bränsle i spisar, för att värma hus och för att driva bilar, lastbilar bussar och fartyg. Utan klimatpåverkan. Ett exempel på hur det fungerar i praktiken är att Stockholms reningsverk tillverkar biogas från avlopp som sedan driver över 300 SL-bussar. Vad är skillnaden mellan naturgas och biogas? Naturgas och biogas är kemiskt sett identiska, båda innehåller metangas. Alla fartyg, lastbilar, bussar, bilar och spisar som drivs med naturgas kan lika väl drivas med biogas. Inför klimatproblemet är skillnaden dock total. Naturgas är precis som kol och olja en fossil energikälla. Den koldioxid som bildas när man eldar med fossila bränslen ökar koldioxidhalten i atmosfären vilket bidrar till klimatproblemet. Kolet i biogas däremot, ingår i det balanserade kretslopp av koldioxid och syre mellan djur, människor och växter i atmosfären. Det betyder att den koldioxid som uppstår när man använder biogas som energikälla inte ökar halten i atmosfären. Biogas är därför ett bränsle som inte bidrar till klimatproblemet.