Elin Bergman, styrelseledamot i det cirkulära ekonominätverket Cradlenet
Elin Bergman: Det är alldeles för sent att vara pessimist
År 2040 behöver Sverige ha en cirkulär ekonomi på plats, det är en förutsättning för att vi ska nå klimatmålet 2045. För att vi ska lyckas behöver alla Sveriges företagare ställa om sin verksamhet. Orden kommer från Elin Bergman, Sveriges “Circular economy queen” och expert på cirkulär ekonomi på medlemsnätverket Cradlenet. Ett nätverk som hjälper företag och organisationer att snabba på övergången till cirkulär ekonomi.
För snart 10 år sedan när Elin Bergman började på Cradlenet var det ingen som visste vad cirkulär ekonomi var för något. Jämför det med i dag då Sverige har en framtagen strategi, handlingsplan och regeringen har i sin regeringsförklaring sagt att vi ska gå över till cirkulär- och biobaserad ekonomi. Enligt Elin är det inte längre bara snack utan nu handlar det istället om hur vi ska komma dit.
Och här kommer Cradlenet in i bilden. Nätverket grundades 2009 och har ett 100-tal medlemmar från många olika sektorer och i alla storlekar. Nätverkets huvudsakliga uppgift handlar om att hjälpa företagen att ställa om till cirkulär ekonomi och snabba på omställningen.
– Även om utvecklingen har gått snabbt framåt, åtminstone under de senaste åren så har vi ändå en lång väg kvar att gå. Om vi ska nå Sveriges klimatmål till 2045 behöver Sveriges företagare ställa om sin verksamhet till cirkulära så fort som möjligt, säger Elin och fortsätter:
– Många storbolag såsom tex H&M och IKEA har satt i gång arbetet, har höga ambitioner och skarp målsättning, de ska bli helt cirkulära till 2030. De vet inte exakt hur de ska nå målen, men de utvecklar lösningar längs vägen och bara kör. Det är den rätta vägen att gå, vi har helt enkelt inte tid att vänta på färdiga och testade lösningar.
Men trots att inställningen till cirkulär ekonomi har förändrats och många företag har insett att de måste bli cirkulära eftersom planetens resurser inte räcker till, så är fortfarande för få företag i Sveriges som lever upp till detta.
– Vi befinner oss på den kunskapsnivå som vi var för 20 år sedan när det gäller klimatfrågan. För många handlar det fortfarande bara om återvinning och avfallshantering. Men i cirkulär ekonomi, är återvinning en viktig del, men det sista man ska göra, det viktigaste är att man designar produkter och tjänster rätt, där kan man minska klimatpåverkan med 80%bara den sista biten, säger Elin.
Och som svar på frågan vilka svenska företag som ligger i framkant nämner hon förutom H&M och Ikea också byggföretaget IsoTimber och Outdoor-klädföretaget Houdini, som hon lyfter fram som inspirerande och otroligt duktiga.
I en cirkulär ekonomi utformas produkter, tjänster och affärsmodeller som gynnar planeten, människor och företag. Man lämnar det traditionella slit- och slängsamhället, den så kallade linjära ekonomin, och övergår till en cirkulär ekonomi där resurser återskapas eller återanvänds med så högt värde som möjligt och under så lång tid som möjligt. Produkter designas för att kunna, lagas, uppgraderas, renoveras, omtillverkas och återvinnas. I en cirkulär ekonomi finns inget avfall utan alla produkter och allt material som ett företag eller en privatperson inte behöver eller kan ta tillvara, blir en resurs åt någon annan.
Glädjande så pågår just nu flera spännande projekt inom cirkulär biobaserad ekonomi. Bland annat finns det exempelvis landbaserade fiskodlingar i stora bassänger där fiskens avfall fungerar som näring för växter. Fiskarna lever oftast i ett helt eller delvis slutet vattensystem, där vattnet pumpas runt i systemet, renas och återanvänds, om och om igen. Och inget hav eller sjö påverkas på så sätt negativt av övergödning.
– Industriell symbios är också väldigt intressant. Det kan förklaras som ”hur kan min industris avfall bli resurs till en annan industri ”. Sedan länge byggs industriparker i Kina där man väljer ut företag från olika sektorer så att de kan agera i symbios med varandra, säger Elin och fortsätter:
– Här i Sverige har vi dessvärre samlat liknande företag på samma plats, vilket är olyckligt ur ett cirkulärt perspektiv, då de producerar samma typ av avfall och då inte kan samverka, exempelvis textilproduktion i Borås. Här finns möjligheter till utveckling.
Ytterligare ett spännande pilotprojekt pågår just nu där RISE (Research Institute of Sweden) har kopplat ihop flera stora IT-bolags serverhallar i Norrland, som genererar en enorm mängd spillvärme, med stora växthus som gör att man kan odlar olika typer av grödor mitt i mörkaste vintern. Så Elin är hoppfull, eller som hon själv säger; ”det är alldeles för sent för att vara pessimist”.
Cradlenet är partner till Nordic Sustainable EXPO och som utställare och besökare på mässan kan man förvänta sig spännande talare och experter på scenen. Det kommer bjudas på expertrådgivning, best practise och ny spännande kunskap för företag som vill veta mer om hur de ska gå tillväga för att ställa om sin verksamhet.
Elin hoppas särskilt på att få möta företag från den tunga industrin, såsom cement, betong, skog och papper och gärna byggbolag, modeföretag, fastighetsbolag, matföretag, företag inom infrastruktur och företag inom tjänstesektorn. Och som svar på frågan om varför vi behöver Sustainable EXPO, säger hon:
– Samverkan är en av grundpelarna inom cirkulär ekonomi. Vi behöver mötas och träffas på riktigt, så att man får möjlighet att ställa frågor och träffa andra för att få inspiration och ta del av hur andra företag har gjort, då kommer fler företag att komma snabbare framåt, och då skapas också lösningarna.